Demokratik

Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där makten i (oftast) en statutgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftastavförtroendevalda representanter till dess parlament.
Sedan åren kring 1990 är demokrati det styrelseskick som de flesta länder uppger sig ha, även om det ibland är högst tveksamt att landetskulle vara demokratiskt, bland annat baserat på brister i landets valsystem, vilka folkgrupper som har rösträtt och instabilitet vad gäller den yttersta makten. Exempel på andra styrelseskickär monarki, envälde, diktatur, aristokrati ochteokrati (men till exempel monarkier kan vara demokratiska).
Som politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie fri- ochrättigheter, de demokratiska fri- och rättigheterna. Det finns flera varianter av demokrati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna, tillexempel direktdemokrati och representativ demokrati.
De flesta demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad, till exempel genom att makten är delad mellan den verkställandemakten, denlagstiftande makten och den dömande makten. Återkommande kritiska poänger ärmajoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiskapartierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra.Intressekonfliktsfrågan är också vanlig.
Den moderna demokratin uppstod i Västvärlden på 1700- och 1800-talen med Frankrike och USA som tidigaexempel. Under 1900-talet spred den sig över världen till Latinamerika, forna kolonier och före detta socialistländer.
Även om begreppet demokrati oftast används i kontexten av politiskastater används det också inom privata organisationer, då ofta med hänsyftning på att alla närvarande har rösträtt. I det sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre eller...