Israel.Doc

den israelisk-palestinska konflikten utifrån den realistiska teorin
All realistisk teori sätter makt i centrum för analysen av internationell politik. Eftersom världens stater förfogar över absolut mest makt, fokuserar realismen nästan uteslutande på stater som aktörer. För detta dokument innebär begreppet "makt" förmågan hos tvång och politiska och militära styrka som en aktör har att påverkabeteendet hos en annan. Nationalstaterna är ur detta perspektiv är de viktigaste aktörerna i systemet och därmed enheter analys nödvändig för excellens. För realism, är systemet en maktkamp mellan staterna, där de befogenheter försöker bevara status quo till varje pris.
Institutioner ses som sekundära enheter som inte kan påverka ordningen på den internationella dagordningen. Slutligen, förrealism moral och politik är oförenliga: politikern gör vad han kan, moralisten gör vad som är moraliskt rätt, och det är inte alltid möjligt att göra vad man borde.
För att analysera den israelisk-palestinska konflikten har jag extraherat de viktigaste punkterna av realism :: stater är de viktigaste aktörerna i systemet. De yttre och inre politik är separerbara och är inte kompatibla. I internationellpolitik dominerade den nationella kampen om makten och fred.
Israel en nationalstat, och Palestina är en nation utan stat, eller åtminstone saknar en regering med fullständiga självständighet och ekonomiskt oberoende, med grupper som Hamas, Fatah och Islamiska Jihad, som kämpar för det palestinska ledarskapet.

Baserat på denna uppfattning från den Westfaliska internationella politiskasystemet, en statsbyråkratin ansvarar för att organisera regeringen och det politiska ledarskapet i en nation eller mer, inom ett territorium, det vill säga ,den som har ett territorium, befolkning och regering , ur en rättslig synvinkel.

Dessutom är begreppet nationen definieras som den uppsättning människor i stort antal, med kulturella inslag, religiösa, etniska, språkliga och historiska gemensamt.I denna mening är Israel en nationalstat, men inte Palestina. Palestina är en nation utan stat erkänns i strikt mening ovan, eftersom även om den har land och folk, och även en byråkratisk apparat, detta enligt resolution 3236 antog generalförsamlingen i FN år 1974, men betraktas som den legitima företrädaren för det palestinska folket, men inte har alla funktioner som en regering. Dessutom harhan varit sedan dess enbart som observatör i församlingen.

Från och med detta datum, Organisationen för Palestinas befrielse (PLO) som representerar det palestinska folket, ändrat sin roll och nationell frigörelse hävdar alla territorier historiska Palestina, passerade en nationell rörelse för att främja självständighet territorium Gazaremsan och Västbanken, inklusive östra Jerusalem, som utgörendast 22 procent av sina ursprungliga ambitioner. Detta leder till att se PLO, men som regel av deras nation själv som den närmaste.


Maktkamp mellan palestinier och israeler

Det är anmärkningsvärt att även om den nationella intresset inte har någon exakt konceptuell definition, är realism förstås som staters säkerhet, ökad militär kapacitet, och därmed deras makt. I denna mening uppstårmaktkamp i den israelisk-palestinska konflikten, å ena sidan, behovet och Israels rätt att existera som en judisk nationalstat som i huvudsak självförsvar sitt territorium synvinkel sionism (judisk gränsöverskridande rörelse som födde Israel som en stat). Å andra sidan, ökar deras maktkamp när en gång är politiskt stabilt och militärt starka, startar en territoriell expansion och militära politik iPalestina, att officiellt ockupera de palestinska områdena, som hävdar i religiösa argument, deras rätt gudomlig att äga.

På den palestinska sidan, uppstår maktkamp när hävdar sin rätt till självbestämmande och på samma gång sin utbildning som en nationalstat, som faktiskt skulle förverkligas i Israel utrymma militärt deras territorier, och känna igen honom, både mot den arabiska och det...