Språkliga Varianter - Sueco

Språkliga variationer och språkanvändning.


Innehåll

1. Inledning

1.1 Syfte:

Språket är ett verktyg som alla använder oss av, det är därför att den här rapporten strävar efter att förklara vissa skillnader i vad som gäller användningen av språket och dess varianter.

1.2 Frågeställning:

Genom att besvara följande frågor ska författaren försöka nå målet med rapporten
1) Vadmenas med språklig variation?
2) Vad är kännetecknar dialekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt?
3) Hur sprider sig dialekterna?

1.3 Metod:

Skrivningen av rapporten föregicks av en forskning inom ämnet sociolingvistik med avsikt att samla fakta angående språkliga varianter och dess användning. Källorna som hänvisas i texten är så aktuella som möjligt och granskades av författaren.

2Resultat

2.1 Språkliga variationer

För att kunna inleda rapporten det är viktig att förklara begreppet språklig variation. I boken Sociolingvistik (Sundgren, 2008) definieras begreppet som ”neutral, övergripande term för en språkart som talas av en viss grupp eller individ.” Alltså alla former av språkanvändningar inräknas i termen. Definitionen är jämförbar med den som finns i Introduktiontill sociolingvistik (Norrby & Håkansson, 2010) där författarna preciserar att termen är ”en neutral term för att beteckna olika gruppers språkbruk.”

Exempel på språkliga variationer är dialekt, sociolekt, kronolekt och sexolext. Var och en av dessa variationer skiljer sig mer eller mindre från varandra och kännetecknas av olika språkliga drag.

2.2 Dialekt

När man pratar om dialektermåste man skilja utjämnad dialekt och det som kallas för traditionell- eller genuin dialekt. De här olika begreppen har, enligt författarna av de ovanstående böcker, en gemensam punkt, alla former av dialekt används av en population som är begränsad till ett visst geografiskt område men det som skiljer dem är att en genuin dialekt differentierar sig från standardspråket med avseende på uttal,ordförråd, syntax och böjning medan en utjämnad dialekt har färre avvikelser från standardspråket. Exempel på de första är älvdalsmål och överkalixmål, och på de sist nämnda är göteborgska och skånska.

Enligt Introduktion till sociolingvistiken är dialekterna begränsade till ett geografiskt område, och det som stoppar dem från att sprida sig över hela landet är vanligtvis naturliga hinder såsomberg och hav, och det är därför att en genuin dialekt, som inte är stort påverkat av andra språkliga varianter, brukar befinna sig på isolerade orter. Å andra sidan, det som gör att en dialekt jämnar ut sig är kontakten mellan olika dialekter. Ett exempel som tas av Norrby och Håkansson är Danmark, där köpenhamnskan sprider sig starkt över hela landet och utsätter andra små dialekter för utrotning.Detta fenomen kan förklaras genom vissa modeller, där geografi, demografi och attityder mot den främmande dialekten spelar en stor roll.

2.3 Sociolekt

Sociolekt definieras av Eva Sundgren som ”en varietet som är socialt avgränsad och som är utmärkande för den grupp talaren tillhör.” Introduktion till sociolingvistiken inringar begreppet på följande sätt ”en språklig varietet som kan kopplastill individens sociala bakgrund.” Alltså språkanvändningen beror också på vilken samhällsskikt individen befinner sig i.

Enligt webboken på learnify.se kan man koppla variationerna i språket beroende på individens sociala egenskaper som yrke, utbildning, inkomst, status, ålder och kön.

I boken Introduktion till sociolingvistik tar författarna fram en forskning som gjordes av JanEinarsson. Enligt forskningen är inte bara social klassen som avgör sociolekter, utan det också är individens livsstil. Förklarningen till påståendet är, enligt Einarsson, att individer som delar livsstil tillbringar mer tid med varandra och därför delar vissa språkliga drag. Han menar också att individer med en viss livsstil brukar tillhöra samma sociala klass, men inte alla som tillhör samma klass har...