Statsskulden

Solo disponible en BuenasTareas
  • Páginas : 10 (2297 palabras )
  • Descarga(s) : 0
  • Publicado : 20 de mayo de 2010
Leer documento completo
Vista previa del texto
Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
Ekonomi med handelsrätt II, Makroekonomi
Statsskulden – vänster

Statsskulden - Vänster

Kontaktperson: Charles Sinclair (sinclair@cesarotti.com)

Charles Sinclair 890328 - 5016
Carl Egerlundh 860204 - 4938
Poyan Karimibabak 890825 - 6236
Sebastian Hall 890910 - 4914
Victor Hammar840602 - 1439

Statsskulden

Statsskulden representerar den skuld en stat har gentemot utländska liksom inhemska fordringsägare i termer av under- och överskott. Underskott uppstår då det inte finns tillräckliga statsfinanser för att finansiera statliga utgifter. I denna situation upptar man lån via Riksgälden för att täcka statens löpande verksamhet och finansiera desskreditgivning. Detta genomförs främst genom försäljning av obligationer varpå svenska staten blir låntagare gentemot köparen. Köpare kan finnas på både inhemsk och internationella marknader och representeras av bland annat pensionsfonder, banker, fondbolag liksom centralbanker.
Vid överskott består statsfinanserna istället av mer än utgifterna representerar. I denna situation kan man se till att amorterapå statsskulden men hur statsskulden ska förvaltas bestäms av regeringen. Övergripande mål är dock att ”förvalta statsskulden till så låga räntekostnader som möjligt och samtidigt ta hänsyn till riskerna i skulden”
Den 30 november 2009 bestod statsskulden av 1 115 miljarder kronor vilket representerar 35 % av BNP vid slutet av 2008. Vid denna tidpunkt upptog räntekostnaderna 33 miljarder kronor ochunder 2009 räknar man med ett sammantaget underskott på 179 miljarder kronor.
(https://www.riksgalden.se)

Utifrån våra givna data i uppgift 1 har vi i dagsläget en realränta på 1,22 % givet att statslåneräntan är 3,22 % och Riksbanken håller sitt inflationsmål på 2 %. Man kan även utläsa en negativ tillväxttakt på vår reala BNP med -5 % för år 2009. Detta är en siffra som vi återkommertill senare. Regeringens mål enligt uppgiften är 1 % överskott medan man i Finansplanen beräknar ett budgetunderskott på -2,2 %. Tillsammans med en initial skuldkvot på 35,3 % (1 114 852 788 196 SEK/3 157 830 000 000 SEK = 35,3 %) visar modellen på att vi med dagens tillväxtförväntningar av real BNP kommer att överskrida Maastrichtfördragets riktlinjer år 2014 respektive 2023 beroende på givetbudgetunder-/överskott.

Resonemang
Att ha ett budgetunderskott behöver inte vara negativt så länge som det genererar positiva effekter i övriga delar i ekonomin och på längre sikt ger kompenserande avkastning. Enligt ramavtal som slöts på 90-talet är statens mål att uppnå ett budgetöverskott på 1 %. Dock gäller detta under en konjunkturcykel varför tillfälliga nedgångar kan accepteras så längetillväxt under senare perioder uppväger kostnaderna (samtal Torbjörn Hållö, 2009-12-17).

Påverkbara parametrar
I vår modell är en avgörande punkt att statsskuldkvotens ökning beror på ett förväntat negativt tillväxttal i real BNP på -5 %. Då en ökning i statsskuldskvoten beror på att realräntan är större än tillväxttakten i real BNP ser vi per automatik att målen för Maastrichtavtalet kommer attöverskridas vid given tidpunkt. Detta gäller så länge samma negativa tillväxt av BNP råder vilket modellen antar men som dock ej kan anses vara troligt ur ett längre tidsperspektiv.
Utifrån statsskuldskvotens ekvation (Dst = (r-g)st-1+ut) har vi teoretisk möjlighet att påverka följande parameter; tillväxttakt i real BNP (g). Övriga bestäms antingen av utomstående part likt realräntan avRiksbanken eller är givna sedan tidigare likt primärt budgetunderskott och initial skuldkvot.
För att påverka BNP kan vi därför utgå ifrån BNP-identiteten: Y = C + I + IL + G + X – IM. Således kan man gå tillväga på ett flertal sätt för att skapa tillväxt. Nedan följer 3 förenklade exempel:

1) En ökning av offentliga utgifter (G) såsom ex. statlig konsumtion och statliga investeringar leder till...
tracking img